Årets sista landsvägsrunda.

Med kallare väder i antågande och ledig dag igår så kändes det lite som nu eller aldrig att få till en landsvägsrunda på över tio mil. Cykling i år har det varit dåligt med och när jag kollade efter fick jag det till sex pass. Det är riktigt dåligt. Den enda anledningen är egentligen att jag inte haft lust för tid har absolut funnits att sticka ut en liten sväng då och då. Vädret i sommar var ju inte så kul och det var knappt några riktigt varma kvällar. Det har nog spelat in också.

I söndags kollade jag upp en sväng på över tio mil så jag inte skulle gå på samma mina som förra året när jag hamnade i ungefär samma situation. Då blev det 3 mil längre än tänkt och riktigt jobbigt att ta sig hem. Stack iväg efter att jag lämnat barnen i skola respektive dagis. Nordliga vindar så det gick fort ner mot Ösmo. Svårt att hålla igen då när det flyter på bra, lätt att glömma att samma vind hamnar på näsan senare.

Fick kantvind i Ösmo och motvind i Sorunda där jag stannade och käkade en banan. Men jag nötte på och när jag närmade mig Rosenhill började jag fundera på fika eller inte. Bestämde mig för fika och det var nog ett klokt beslut. Cola, kaffe, bulle och dammsugare och lite vila innan det var dax igen. Lite snällare vind mot Södertälje men väl framme tog den mesta orken slut. Tog den andra bananen och fick tillbaka lite kraft som räckte fram till Norsborg. Därifrån blev det långsamt hemåt. Nästan 4 timmar blev det och drygt 11 mil.

Hade inget att klaga på egentligen. Att orken skulle tryta förr eller senare visste jag. Frågan var bara när och hur långt hemifrån. Kondisen kändes bra så den är nog inte så eftersatt. Nu gick det i 29km/h i snitt så det var inga problem. Säsongen för landsväg för väl anses som avslutat och efter grundlig cykelrengöring hamnar den i trainern och så får det bli bättring på träningsfronten. Ska försöka komma iväg på Spårvägens måndagsspinning också när det funkar.