Imorse vaknade jag runt klockan 6 och var rätt pigg. Hade redan igår kväll funderat på om det inte skulle kunna bli lite cykling i ottan för att sen ha tid kvar till andra åtaganden resten av dagen. Försökte vara tyst som en mus, men dottern är lättväckt och väl vaken somnar hon sällan om. Bytte om, hällde i mig lite fil för att ha något i magen och stack sen iväg. Bara grabben sov fortfarande, men sambon hade sin sovmorgon igår så....
Satte av ner mot Södertälje för den vanliga gamla vändan som brukar ta cirka två timmar. Konditionen är som sagt inte vad den var för två månader sen så pulsen låg väldigt mycket högre än normalt. Men det kändes ändå inte ansträngt och planen var att ligga på lite men ändå inte pressa för mycket.
I Salem kom det några droppar regn och det var i princip obefintligt med trafik. Mötte en cyklist på vägen tillbaka från Södertälje och sen en spårvägare på Mickelsbergsvägen som jag antar var på väg till samlingen 09.00 vid Källbrink.Hela rundan tog två timmar och några minuter så jag var hemma till 08.30 ungefär. Hela dagen kvar för annat med andra ord.
Ibland blir det korta uppehåll från cyklingen, ibland blir de lite längre. Denna gång blev det typ 2½ månad nästan. Med tanke på först delen av sommaren där en vecka var schysst och resten kass så känns det inte så farligt om man ser det så. Men ser man till hur mycket kondition och muskler som försvinner blir det lite tråkigare.
Vädret idag var rätt ok. Det småduggade från 16-tiden fram till 18-tiden men jag hade redan bestämt mig för att haka på Spårvägenträningen denna kväll. Backintervaller i Masmobacken är rätt ok. Inte så lång backe och inte så tuff lutning heller. Bara rakt upp också och inga svängar. Gjorde mig i ordning och tänkta rulla direkt till backen för att få lite mer tid att spela med. Allt var klart, men jag fick inte i nån luft i backdäcket. Efter lite trixande så tog jag bort ventilförlängaren och kunde komma åt ventilen som förmodligen rostat fast med tanke på min cykelfrånvaro i sommar. Sen var det bara pumpa.
Kom fram och mötte nästan direkt hela gänget. Vi satte igång och det kändes riktigt bra under de två första intervallerna. Började fundera på om jag verkligen tappat speciellt mycket. Sen rullade vi bort och skulle cykla upp för en cykelbana som går mellan husen borta vid stora Masmobacken. Där fick jag kvittot på att det nog inte var så bra som jag först trott. Höll på att omkomma och efter vi nått toppen återhämtade jag mig nog inte riktigt igen.
När vi var klara rullade jag med bort mot Huddinge och det var riktigt jobbigt att ens komma in på hjul längs med Glömstavägen. Blev räddad av ett rödlyse vid avfarten till Huddinge Sjukhus. Sen blev det cykling hemåt genom Snättringe och jag tog en extra sväng bort mot E4 innan jag slutligen kom hem. Riktigt trött. Men roligt.
På måndag är föräldraledigheten över och det är tillbaka till jobbet som gäller. Då blir det jobbpendling så förhoppningsvis kommer styrka och kondition tillbaka lite mer.
